D12_091
Geometrisck afrytningh öfwer Branssnäs herre gårdh,
med 2ne
hemman Stebbarp, och Biörkewyk, denne gårdh, medh
hemmanen
/har/ Konglig Mayestät och Cronan
allernådigst tillåthet
högwälborne fru
Geurel Gyllenstierna emooth jämbegodt
wederlagh i byte bekomma, belägne uthj Ydre häradt Torpa
sochn, uppå en öö i Sommen Torpa öhn benembd
afmådtt Anno 1690 af Anders Nillsson
Notarum
Explicatio
Numero
Tunnor Kappar Lass
1. Branssnäss herregård, medh trää och
humblegården innom een
Circumferenttz, aftagne. Trägården
medh unge trää planterade.
Humblegården wäll bärandhe.
Denne gårdh hafwer treedings säde.
2. Norra giärdet hafwer jordh af 3ne slagh, som är groof
öhrsand
En dehl syrsandh, och till en dehl närmast
wedh gården af
swartt mylla, innehåller öfwer
alt
5 18½
doch måste till 3die dehlen för
stenröhr skull afdragas
3. Wästra giärdet, består af sandblandat jordh och
diup
innehåller
2 20
1/4
Måste och för steenröhr skull
3die dehlen afdragas.
4. Östra giärdet är till sam-ma Natur och
jordemåhn
som det näst föregåendhe,
innehåller
2 14
Måste och 3die dehlen af dragas, och kunna
ey
serskildte aftagas, för medelst myckenheeten
skull
Engiärne
5. Brunsshags engen be-står öfwer alt af stenigh
hårdwall
- -
1 1/4
6. Wästra engen i lyka måtto af stenigh hårdwall
höö
- -
3
7. Jtem en engh kallas Rooståcken beståendes af skryn
maadwall, kastar af sigh
höö
-
-
3
8. Norrengen består af mycket stenig- sampt
skougig hårdhwall, kan bekomma
höö i lagom börd
-
-
4
9. Ähn bekommes höö, i Norrssekiärss maahn
af maawall till
- -
3
10. Östra maahn, af samma godheet till wallen
som näst ofwanståendhe blifwer
höö åhrligen
- -
1
Hagerna under samma gårdh
11. Hage kallass Sunds Udden, hwar uthj
finnes gott bethe, men skougen meste-
deles afswedjat.
12. Jtem Sundshagen är bewäxt medh
tall- graan- biörck och ahle-
skough, som är tienlig till timber
fång- och rykelig lööf brytningh
hwar ibland fins skiöndt bethe:
13. Kohagen är bewäxt medh
tall- och graan till
fång och wedebrand tienlig, der
hoos fins gott bethe.
(Text i högra spalten:)
14. Uthj kalfhagen fins och nödwändigdt bete, skougen
af tall och hassell.
Uthmarcken
15. Uppå utmarcken fins skougen af tall- graan, något
biörck, sampt ahleskough, fins och ibland
skoug- och
bergen godt muhlebethe, skougen till inthet annat
tienligh, än till fång och
weedhebrandh.
Fysket
Fyskie brukas till gården uthj Sommen sampt
16. der under hörige holmar som fängas med allehanda
fysketygh, kringh holmar- och stranden, hwilket i
som-
blige tyder löhner mödan.
17. Ähr och på ägorne bygdt een tegellada, hwar uthj
arbe-
tass till gårdzsens behoof.
18. Jtem, fins och en lythen sqwalteqwarn som allenast har
sin gångh om höst- och wåhr,
då stoor wattuflodh är.
Andra lägenheeter inga.
19. Är siälfwa hemmanet Biörkewyk
med ½ frälsse
dess humble- sampt ladugårds Circumferentts
Till detta hemman är och tredings säde
20. Åckren uthj Wästra giärdet, består af
twänne slags
jordh, en dehl sandblandat- och till en dehl
något
Tunnor Kappar Lass
gröfware sandh jordh, innehåller af
detta giärde
2 16 3/4
Måst och för steenröörehn
skull här 3die dhelen afdragas.
21. Mellangiärdets jordemåhn, är af lyka godheet,
som dhet näst föreståandhe,
innehåller
2 13
Lyka måtto afdrages för
steenröhsen en 3die dhel.
22. Siöö giärdet af lyka Natur som dhe andre, är
till
1 31
½
Afdrages och en 3die dhel för
steenröhren.
Engiärne
23. Engen till detta hemman, består en dehl af hårdh-
och en dehl af maawall, hårdwallen mycket
ste-
nugh, höö i lagom bördh af heela
engen
-
-
4 ½
Åhrligit giärdes höö,
till
-
-
1 ½
24. Är allenast en lythen hage af skougen inkrächtadt
af ringa wärdhe
25. Skoug-eller uthmarcken, är mästedels med tall-
graan- biörck och ahleskoug bewäxt,
hwar ibland
finns nödwändigdt smått timber,
mycket tienlig swed-
jeskough, sampt löfskoug
giärdefång och wedebrand.
Jtem rykeligit muhlebethe.
26. Är och ett knechtetorp på desse ägor, medh dher
till anslagne lägenheeter.
Fisket
Fyske medh nooth- och näts läggande i
siön Sommen
Fleere lägenheetre till detta hemman ey finnes.
27. Är siälfwa hemmanet Stebbarp med
humble- och ladugårdens
Circumferentz ½
frällsse
Denne gårdh hafwer och treedings sädhe
28. Åckern uthj Norra giärdet består af diup
sandblan-
dat jordh
1 21 3/4
Afdrages för steenröhren en 3die dehl
29. Södra giärdet, består af samma Natur
som det näst föregåandhe,
belö-
per till tunnetahlet
2 6 ½
Afdrages äfwen och
för steenrö-
rehn en 3del
30. Östra giärdet,
des jordemåhn
befinnes af sam-
ma beskaffenheet
som dhe andre, och
innehåller af giärdet
1 23
Äfwen afdrages
en 3del för stenröserne
Engiärne
31. Engh som kallas Häg-
nen kastar af sigh hård
wals höö, doch mycket ste-
nugh till
- -
1
32. Siöängen består af ste-
nugh hårdwall, doch wäll
bärandhe höö
till
-
-
1
33. Lyckan heel bördig kastar
af sigh hårdwalls höö
till
-
-
1
34. Engetorpet, beståendhes af med-
dellmåttig bärandhe madwall
höö
af samma engh i lagom
bördh
- -
2
Åhrligit
giärdes höö
-
-
1 ½
Hagerne
35. Kalfhagen är bewäxt medh tall-
och granneskoug. Jtem bethe
uthj samma hage till några kalfwar.
36. J Kyddhagen består skougen, af graan,
som någott börcke- och ahleskough.
Finns beete i samma hage, till åboens
kyddar.
37. Hage kallas Koohagen, hwar uthj finnes skiönt
bethe, sampt skoug af tall- gran, biörck
och ahle.
Uthmarken
Dess nyttigheeter finnes på sielfwa
Carthan att fierskådha.
39. Är och ett torp nyligen på dessa ägor uppbygdt
hwilka ännu inga ägor finnes wara
upprättat.
Fisket
Fiskewatten brukas i Sommen medh nooth- och
nääts
läggandhe af denna åboe. Andra
nyttigheeter finnass
ey till ofwanståendhe hemman.
(Text på kartbilden,
först runtom medsols:)
Siöön Sommen
Löfåhsa ägor stötha häär emooth
Kossebo ägor mötha här
Siöön Sommen
Sundz Uddehagen
Hollme
Hållme
Östra Maan
odugligt landh
Skougs backe
Berg-backe
Norssekiers maan
Sunds-hagen bewäxt med tall- graan- biörk och ahleskoug
Backe med graan och biörkeskoug
backe
Maawalds eng till Biörkewyk
Måse med graan bewext
qwarn
Norr engen
Mååse med graanskoug bewext
Stenig hårdwalla engh
Skougig beetts wall
Siöö giärdet
Beets-wall
Mellan giärdet
gran backe uth med siön
Beets wall
Wästra giärdet
Kalfhage
Norra giärdet
Tegel ung
Bransnäs
Kalfhagen
Wästra engen
Wästra giärdet
Östra giärdet
Brunshagen
Uthmarken
Stoort bergh
Knechtetorp
Koohagen
Biörkewyks uthmarck
fääbroen
Bergh backe
Rooståck engen
bergbacke
Engetorpet
backe
Bergug betzwall
Norra giärdet
Kalfhage
Stebbarp
Tompt
Lycka
Wästra giärdet
Södergiärdet
Kidd-hagen
betz wall
betz wall
Siö engen
Stebborps uthmarck Skougen består af tall- graan-
biörck och ahleskough hwar ibland finnes bådhe tim-
ber- swedje som löffskough Jtem är och ibland bergen
godh betesmarck
gammal sweed
Stoort bergh
Måse
Ahle-giölen
Siö engen
Häger engen
Bergbacke
sougigh wall
Backe
Ny oppbyggda torpet
sten på berget
Stebborpss koo-hage
Somme siöen
Scala ulnarum
(Senare text i högra, nedre
hörnet:)
Reviderat anno 1724
Stebbarps östra giärdes åker ½ tunland
för ringa upförd. Dee andra 2ne
giärden till samman
rätt uträknade
Bransnäs ok Biörkwyks uträkning
richtige.