D16_022
(Se även D16_023, där
texten fortsätter efter Littera P. )
(Rubrik:)
Geometrisk Afrytning oppå
Mämbs Herregårdh medh alla dhe ägor
och lägenheeter som der till finnes och inom dess
rågångh begrepne ähroo, jtem hemmanet Sätra
som gräntzar in till herregårdz ägorne. Hwilken
herregårdh och tillhörigheeter ifrån Konglig Mayestätt och cro-
nan Wehlborne Herr Erich Bagge
underdånigst sig till
bytt hafwer, belägit i Biörckindz haradh och Tåby
sochn.
Hwar om för detta ranssakat är, men nu sedermehra
effter hans Konglig Mayestätts
allernådigaste befallning
medh charta affattat, hwar widh herskapet
sielf
delss warit tillstädes såsom och des betiente och fougde
wehl??ttas Anders Swenson
dageligh medhfölgdt, af-
rytat och förfärdigat af
Samuel
Melanders
Notarum
Explicatio
Littera
Åker
höö
tunland kierlass
A. Mämbs herregårdh består af 3:ne hem-
man 2ne af af det nampnes Mämb, och
ett Sätra som der under är inlagdt.
Förutan det Sätra som och uthbytes och
är in
till herrgårdz ägorne belägit,
dock uthom
B. råå och röör. B. Åkeren uthi
Södergierdet be-
står mehrendelss af leerjordh deelss
hårdh,
men enär den blifwer wähl häfdat,
kan
det öfwer alt skattas till
medellmåttig
bärande åcker, drager uthsädhe
till 28 3/4
C. Uthi Norregierdet är mehrendelss sam-
ma jordhmon dock mehra aflydh åcker
kan der sammastädes uthsås åhrligen till 20
½
D. Mämbs Stoore engh består mehrendelss
af hårdhwall dock den dehlen neder
åht
åhn är mawall och mera berande än
hårdhwals engen, hwilken till största
dehlen är skrin grässwext af fnugg-
wall, kan uthi lagom bördh af heela
engen åhrligen bekomma
174
E. Lill engen är moss hårdwald, undan-
tagandes dhen dehlen neder moot siöön
söder om bäcken, hwilket är mycket
bärande maawall, dhe öfwersta backar-
ne är medh mycket eekeskough bewext
hwilken på sombliga ställen
förskiem-
mer grasswallen, kan af denne ängen
bekommas icke i ondh eller godh tydh
till åhrligit
höö
70
F. Noch gierdes höö af hårdhwall i lagom
bördh, enär det blifwer opdykat intet
öfwer
10
G. Stoora betzhagen derest boskapen och hestar-
ne
(Text i mittspalten:)
nu är gåendes öfwer sommaren kan
åhrligen föda 24 fäcreatur, medh
6 hestar.
H. Oxhagen kan föda åhrligen
till 4 boskaps-
creatuur, begge hagarna ähr mycket
skoughgångne.
J. Noch een kalfhaga, till nödhtorfften
dugligh
K. Uthmarken hwadh anlangar, så är den
af mycket bergh och steengryth öfwerlagdh
och är föga betzmark att finna, är
och des uthan mycket smaal doch
något till lengden. Uppå hwilken
uthmark några ungboskapz creatur
sigh nähra kunna, som torpparne
till sin nytta bruka skougen så wähl
i hagarna som på uthmarken består
af skiön gran och tall med stoora eekar
iblandh, delss af tall och granskougen
är till timmer duglig dhet öfriga
till fångh och wedebrandh, så fins
och
någon lööfskough af biörck
och ahl
på fåå stellen.
(Högra spalten:)
Fiskewatn i Saltsiön som kallas
Slääth baken
whilket brukas medh nooth och ryssjor uthi fiske-
leeken. Men katsor kan för den
långhgrundige
stranden icke brukas, och så lenge
fiskeleeken
påstår, är medh nothedrechten i
synnerheet
gådt fiske.
L. 2ne wackra trägårdar en större och en mindre
M. Torpet som fiskaren åbor, är belägit widh
herregårdz till engh, och hafwer åker
af leerjordh
in allas till 1 ½ tunlandh som giör
åhrligit uthsäde 3/4
N. Engh af hårdwall belägen i herregårdz ägor.
O. Grindh torppet widh stoore wägen belägit, hafwer
åcker af lindrigh leerjordh till 3/4 tunneland giör
åhrligen
3/8
P. Engen af hårdhwall in alles till är nylig
intagen
- 2 NotaBene
(Texten Notarum Explicatio
fortsätter på D16_023)
(Text på kartbilden,
först motsols runtom. Viss text skriven upp och ned:)
Skiellingsta ägor mötha emoot
Söderkiöpings stads ägor
Kongs engen mööter
Lillesta ägor taga emot
Saltsiöön kallas Slätbaken
Biesta ägor
möötha här
(Text på högra halvan,
fram till textspalterna t.v. och alnemåttet:)
Hörn Råå
Grind torpet
Stegel ...Råå
Råsten
5 stena röör
Leer-jordh
Fiskartopet
Oxehaga till ungh gran och tall skough herregården
Råsten som wysser wester
om torpet på horn skiählet
Engh till torpet
hårdwalls engh
Skiöön ekeskough herregårds till engh
Skiöön? råsten
Hestmåssen
Mycket stora och höga bergh
högh backe
Leerjordh
Leer jordh
håårdh leera
leer-jordh
mädelmåttigh berande leer jordh
leer jordh
Leer jordh
leera
Skiöön maawals engh
Lilla måssen
Skiönt hörnskiäl
gran och tal skough
Skiön gran och tallskough
gran och tall något biörk iblandh
Engh skrin grässwäxt
Medellmåttigh leerjordh
trägårdh
Leera jordh
godh lerjordh
Ladugården
Mämbs herregårdh
Trägården
Ly till kohagen
Stugu
Skiön skough af gran och tall
Hårdwall på åthskillige stellen
Leerjordh
leera
Medelmåttig leeerjordh
Lerjordh
linda
godh leerjordh
linde
leera
hårdh leera jordh
hård leera
Kalf haga
Hårdwalls engh kallas Mäms Stoora eng
Häste och Mämbs kohaga
Stoor gran och tall medh ekar iblandh
Afswedat
Bördigt maawalls engh
Skiöön skough af tall gran och något eek iblandh
Betsmarck
godh betzmark
Skiön graan och tall skough
Skiönt beete
Påhl rader
(Text på vänstra delen
av kartbilden:)
Stoora bergh
Betzmarck
...awals engh till
Sätra
Hårdwal engh
Skiöön skough af gran och tall
dungh jordh
leerjordh
leerjordh
leerjordh
dung jordh
dungjordh
leerjordh
dungjordh
slättleera
leerjordh
leerjordh leerjordh
Kalfhaga
Kalftompt
Sätra gårdh
Gran och tall skough
Leermylla
Skiön skough
Något biörk iblandh
Skiön skough
tall och gran medh något biörck beblandat
Kierf dung och leeerjordh
Kierf leer jordh
Betzmarck
Kongz engen mööter
Scala ulnarum