D24_102

(Rubrik:)
Geometrica Delineatio öffwer Swälinge, uthi Östergiötlandh,
Wadstena Lähn, Dahls häradh och i Härstadh sochn belägen,
affmätt Anno 1691

    Notarum Explicatio

    Swälinge Alwastra closter och praebende hemman        4.
    Skatte vthjordar                                                                2.   

A. Byessens wästernårre åckergiärde hwillckets jordhmohn ähr deells lerjordh
    deells dungjordh och deells öhr och öhrmylla nästan lyka mycket af hwart
    slaget. Och mycket af den skadelige landhafren bewuxet.
B. Byessens östra åckergiärde hwillckets jordhmohn ähr öhrmylla dungjordh och
    leerjordh äfwen och lyka af hwart slaget äfwen och af landhafren bewuxet
C. Byessens nårre ängh hwars jordhmohn och wall är af något mååsachtigh
    hårdhwall och medellmåttigh bördigh
D. Byessens wästra ängh eller mååse hwars jordhmohn är skarp staggwall och enär
    torre åhr ähre, wäxer der ganska ringa på

1. Wästre garden Allfwastra Closter hemman            1.
    Denne gårdhs stoorleek uthj byemålet är lyka medh Nummero 3 och 4.
    Och hafwer till vthsäde j byessens wästra nårre giärde        14 tunnor 38 kannor
    Och andra åhret j Östra byessens åckergiärde till vthsäde    12 tunnor 7 1/5 kanna
    Och på des tompt j östra giärdet samma åhr till vthsäde            -        33 3/5 kanna
    Denne gårdh kann enär medellmåtigh hööwäxt är fåå till höö    16 kiärrelas

2. Jbidem Allfwastra Closter hemman                        1. förmedlat
    ½ j owist och hörer vnder Wadhstena slott denne gårdh
    hafwer syne åcker och ängeteegar icke uthj en rätt ordhningh ey
    heller så många som Numero 1 : 3 och 4 hafwa, huarföre de och
    ähro sährskilte och gårdsens Numero påståå. Och hafwer den-
    ne gårdh uthj byessens wästernårre giärdhe till vthsäde            8 tunnor 31 3/5 kanna
    Och j det östra byessens åckergiärde haar denne gård vthsäde    7 tunnor 8 2/5 kanna
    Denne gårdh kann enär medellmåtigh hööwäxt fåå på både
    ängarne tillyka medh j sädesgiärdet alls till höö                    10 kiärrelas

3. Jbidem praebende hemman                                    1.
    och hörer vnder Wadhstena slott, des stoorleek uthj byemå-
    let är lyka medh Numero 1. och 4. och hafwer denne gårdh j
    byessens wästernårre giärde till vthsädhe                             14 tunnor 38 kannor
    Och j det östra byessens åckergiärde andra åhret vthsäde    12 tunnor 7 ½ kanna
    Och på des tompt j östra giärdet samma åhr till vthsäde            -        25 2/5 kanna
    Denne gårdh kann och enär medellmåtigh hööwäxt är, fåå
    j både ängarne tillyka medh j sädesgiärdet till höö och stagg    16 kiärrelas
   
4. Jbidem Allfwastra Closter hemman                    1.
    Denne gårdhs stoorleek uthj byemåhlet är lyka medh Numero 1 och 3.
    Och hafwer till vthsäde j byessens wästernårre åkergiärde   14 tunnor 38 kannor
    Och j det östra byessens åckergiärde andra åhret vthsäde     12 tunnor 7 ½ kanna
    Och på des /tompt/ j östra giärdet samma åhr till vthsäde          -        20 4/5 kanna  
    Denne gårdh fåår och så lyka höö medh Numero 1 och 3 på änger-
    ne tillyka medh sädesgiärdes hööet nämbligen åtta pallmar eller    16 kiärrelas

5. Jbidem en skattevthjordh hörer under skattegården j Ellfwesta, des åcker och
    ängeteegar äro ey heller uthj en rätt ordhning, hwarföre de och äro särskil-
    te, och des Numero påståår och uthwysar alle des åckerteegar, och kan på dem
    alla j wästernårre byessens åckergiärde wara till vthsäde        5 tunnor 7 kannor
    och j östra byessens åckergiärde andra åhret på dem alla        4 tunnor 45 kannor
    och blifwer på denne vthjordhs ängeteegar alls till höö           5 ½ kiärrelas

6. Änn jbidem en skattevthjordh hörer under östre skattegården j Kallfwesta
     hwillckas teegar och äfwen så uthj oordhning belagne ähro, denne vthjordhs
    Numero uthwysar alle des åckerteegar, och på dem alla j byessens wästernårre
    åckergiärde till vthsäde                                                         3 tunnor 8 3/5 kanna
    Och på dem alla j ostra byessens åckergiärde till vthsäde    3 tunnor 1kanna
    blifwer på denne vthjordh till höö                                        4 kiärrelas
    Åhrligen ligger denne byes eena åckergiärde uthj träädhe

    Qwarnegårdh hafwer och wedh denne by på mååsen j teegemåhl lyka emot
    en heelgårdh har i byen.    Jngen skoug till denne by, eller vthmarck
    mehr änn stranden emellan åckergiärden och siöön hwarföre är
    muhlebeetet ganska ringa på des trääde och strandh. Fyske watn något j
    siöön doch icke som det j förrige tyder warit hafwer. Alt hwad som till går-
    dernes bygnadh och ägors omstängande betarfwas sampt och weede-
    brandh, måste långt fiärran effter sigh förskaffa för betallning

(Text på kartbilden nere t.h.:)
Nummero 1 3 och 4 hafwa all dee parcker uthj åckeren som icke ähro
nummererade, och der af lyka mycket till hwardera gården

(Text på kartbilden, först runtom medsols:)
Här tager Ällfwesta ägor och beetes hage weedh
Alt ifrån beeteshagen och har om-kringh tager Ällffwesta
ägor och dess nårre åckergiärdhe weedh
Denne ängeteeg lyder till östra gården i Erlunda
Här öster om Swälinge ängh tager Ällffwesta ägor
och dess södra åckergiärdhe weedh
Här uthom tager och Ällfwesta ägor och dess södre åckergiärdhe weedh
Här öster om tager Hanby ägor åckergiärdhe weedh alt neder i siöön Tocken
Tåcken Lacus
Quarnegårds maahump här uthom emellan åhn alt neder i siöön
Kallfwesta skatte maa-hump tager här weedh
Möllna maa hump tager här uthom weedh
Här uyhom tager Ällfwesta ägor och maa eller kiärrängh weedh
 
Leerjord
Skarp och skryn staggwall
Leer jordh
Dung-jordh
Dungjord och leera
Skarp mååse eller staggwall
Dung-jordh
Öhr-jordh
Leerjordh
Mååsachtigh hårdhwall
Skarp och skrynt öfwer alt
Öhrmylla
Öhr-mylla
Skarp stagg-wall
Dung jordh
Öhrnig mylle
Dungh-jordh
Skarp stagg-wall
När nog watn är i siöön så ståår watnet öfwer denne vdde
Dung leera
Medellmåttigh staggwall

Scala Ulnarum
Gabriel NiellSson

(Senare text nere t.v.:)
Hemmanet Numero 2 Reviderat 1735 in
Martius och uträckningarne
approberade

för jemföring emot 1729 års skattläggning
öfwer crono Jmmediate hemmanet, är denna
Charta til uträkning pröfwad och riktig
befunnen. år 1745 uti Maii Månad