LMMy Östergötland:1a¹


(Endast första brevet är transkriberat)

Wij Johan den tredie med Guds
nåde Sweriges, Giötes ock Wendis konung giör
witterligit att effter oß älskeliga wåra trogne vnderså-
thar borgmästare, rådh ock menigheten uti wår stad
Lijnkiöping hafwe på det underdånigste ock öd-
miukeligeste af oß begärat att wij ??? ock
långlige bestånd utj alla måtto nådeligen ??? ock
the privelegier ock friheter som framfarne Sweriges
konunger ock regenter samme stadz inbyggiare i förtij-
den wedh ock effterlåtit hafwe med wårt kungliga öpna
bref stadfästa ock bekräfftiga så ock med någre flere
wilckor förbättra wela. Så effter thet förbemälte
Lijnköpingz stadz inbyggare hafua sig här till altid troligen bewijst
emot theras rätta öfwerhet Sweriges rijkes konun-
gar ock regentter, såßom the oß med lofwat, till-
sagt ock med sworen eed sig förplicktat hafva
att the ock alla theras effterkommande Lin-
kiöpingz stadz inbyggiare här effter wela ock skola
wara oß theßlijkest wår elskelige kiära huus fruu,
den högborne fruu Chatharina, Sweriges, Gö-
tes ock Wändes drottning ock borna furstin-
na till Påland uti begges wåre lijfz tijd ock /
sedan bägge wåra lijfzarfwingar som then als-
mektige Gud oß nu förlänt hafver eller här effter
förlänandes warder hulle, trogne, rättrådige ock uti al-
la måtto bijståndige. Therföre hafve wij förbemälte Linkiöpingz
stadz inbyggiares ödmiuke begiäran nådigst ansedt ock
them gunsteligen effterlåtit sådane privelegier som wij hafva
kunnat betänckia samma stadz inbyggiare
effter thenne tijdz lägenheet mäst för nöden ock till
alles theras förbättring tiänligit wara kan, effter
som samma privelegier utj längden författade här
effter föllier. Till thet första wele wij härmedh ??
stadfäst ock bekräftigadt alla the frijheter som wår
salig konung her fader höglovad utj åminnelse konung
Gustaf förbemälte Linkiöpin<g>s stadz inbygare
hade ??? vedh ock effterlåtit effter the brefz
innehåld som ther upå gifna äro. Till det andra,
efter förbemälte wåre trogne under såtar, Linkiö-
pingz inbyggiare, hafwa bekomit stor skada när denne sta<d>
af finnarna blef förhäriat ock af bränt, ther igenom
the intet ringa äro wordne förswagade, så på
thet the åter måge komma till mackt igen
ock hafwa rådh till att uppbyggia ock förbättra staden
igen, dersom hafwa wj af synnerlig gunst ock nå-
de vedh och effter låtit at the måge ock ??? wa-
re sig för skatt ock all annan stadens tunga uti sam-
fälte tolf åhr, begynnande på samme frihet strax
effter detta wårt brefz dato ock geltandes tolf åhr
näst der effter, dock medh sådana beskedh, Lin-
kiöpingz stadz inbygiare ??? uti hwar gård ???
bygia sig till det minstone ett steen hus uth medh /
gaturna tre wåningar högt, synnerligen the för-
nemsta som boo i staden ??? dhe som icke
hafwa rådh till att byggia heela huusen af
steen skole byggia skudh wärdzhuus tre wånin-
gar höge ock för elzuåda skull, så ock på det samma
stjudthwärdzhuus måge wara teste warachtigare och
synligare, så skall timbret uti samma ??? så
förmuras utan till, at intet träwirck utan på hußet
synnas kan, men inn utj gården måge sådanna huus
byggias som ??? kan hafwa råd till och påkomma, och effter
nödtårffterne ther kunna behöfwas hwar the och några finnes
som icke hafwa lust eller råd till at byggia ???
stenhuus eller ???wärdz huus, utan ändeligen wela
bygge trä huus, då skohle te icke hafwa mehr än ett
åhrs frijheet och skohla the icke heller bygga och boo wed
allmenning ??? ther förbemälde Linkiöpingz stadz inbyg-
gare måge sig fulkommeligen ??? effterrätta.
Till thet tredie wele wij och här med stadfäst hafwe the
??? marknader och torg dagar som Lindkiöpingz bor-
gare med bönderna hafwa och bruka pläga och skohla
inga andra kiöpstadz män utaf hwad stånd the
hälst wara kunne handle eller kiöpslage med
bönderne på samma tijder, utan allenast
föreskrefne Lindkiöpingz borgare och in-
byggiare.

Till det fierde hafwe wij gunsteligen
effterlåtit at förbemälde Lindkiöpingz stadz
inbyggiare skohle niuta, bruka och
behålla alle the tompter, åckrar, engiar,
hagar och alle andre ägor som äro liggiande
innan stadens råmärken och te till förende af
ållder bruka pläga, dock undantagandes hwad som
under Lindkiöpingz gård och hospitalen ter sam-
mastädes lagdt och till skickat är. Jtem thet
som under ??? och prebender ter sammastädes
tillförende legat hafwer.

Till det fempte skall och förbemälte Linkiöpingz
borgare fridt effter låtit wara at utsegla
utj siöstäderne i Östergiötlandh, som är Söder-
köping och Norkiöping, och utj ingen måtto
anten med tull eller andra beswäringar
mehra blifwa betungade än andre wåre underså-
tare och borgare som i samma siöstäder boendes och
besittiandes äre. Sammales hafwa wij och gunsteligen
uudt och effterlåtit at förbemälte Lindkiöpingz stadz inbyggiare
måge och skohle handla och wandla med te främmande
kiöpmän som till förbemälte siöstäder ankomma, såßom
tet war them effterlåtit utj wår salig kiäre herr faders,
höglåflig uti åminnelße, konung Gustafz regementz tijd.

Till thet siette hafwe wij gunsteligen efterlåtit at förbemälde
Lindkiöpingz stadz inbyggare skole effter niuta och behål-
la thet helge andes cappel som är liggiandes wid torpet
i förbemälde Lindkiöping, hwilket the måge upp bygga igen
och bruka till stadzens rådhuus eller rådstugu.

Till tet siunde, effter thet at theße effterskrefne engiar, nembligen
Löht och Stadz engen, blifwit för några åhr sedan tagna
ifrån staden och lagde under Lindkiöpingz gård, så
hafwe wij af synnerlig gunst och nåde uudh och effter-
låtit förbemälde Lindkiöpingz stadz inbyggiare i wederlag för samma ägor
Kareby ägor, som är liggiandes widh Stångebro och utj någre
förledne åhr hafwe legat öde och obrukade, hwilka ägor
the här effter med lika wilkor såßom andra ägor innom
stadzens rådmärke liggiandes äre niuta, bruka och behålla
skole.

Till thet åttonde skole alla uti hwad ståndh the hälst wara
kunne som bygga och boo utj Lind kiöpingz stadh och ther kiöpmans
handell och borgare näringh bruka wela uth giöra alla
rättigheeter lijcka med borgare i staden med mindre
wij någre perßoner ther oppå synnerlig frijheet med wåre
öpne bref effterlåtandes worde.

Till dhet nijonde skohle inge uti hwad stånd the hälst
wara kunne fördrista sig någon olaglig kiöpenskap
bruke uti Lind kiöping stadh eller någon städz ther om
kring drifwe landz kiöp widh thet straf som ter om
utj Sweriges lag förmäles och skohle alle som
hoopa landh ??? ??? ther den kring Lind kiöpingz
stad hwad heller the tillförne hafwe warit
borgare, embetzmän, bönder eller andre och
någon kiöpen skap bruka wela flyttia sig in i förbemälde
Lindkiöpingz stadh och ter blifwe boendes, och sedan hand-
la och wandla såßom andra stadzens inbyggare.

Till thet tijonde skall ingen giöra then ander för-
kiöp wed fyratijo marcks förwärckan för hwar reßa
han ter med blifwer beslagen, skohla och någre till
skickas som ter på skohle flijteligen achta och sedan
full följa med straffet emot them som bryta.

Till thet ellofte skall ingen fördrista sig till at /
wålldgiästa någon borgare uti staden wijdh högsta ogunst, dock skohle
borgmästare och rådh wara förplichtade at till skicka någon
allmennerlig herberge uti staden som wägfarande
folck thes nödtorffter förlijcka och skiähl skohle ter
bekomma widh thet straf som i stadz lagen uti thet
14 capitel i konungz balcken förmäles.

Till thet tolffte skohle inge fremmande sättia sig
och warda borgare i Lindkiöpingz stadh, med
mindre the först giöra oß sådanne edh och försäkring
med huld ??? och troheet som andre rijckzens inbyg-
giare giort hafwa, thes lijckes winna bärskap på rådstu-
gun som gammal sedwänja wara plägar, the skolha och wara stadzens
lag, rätt och rättigheter undergifna utj alle måtte och bewijse
borgmestare och rådh tillbörlig hörsamhet såßom andre stadzens in-
byggiare, hwilken fremmande här ??? handlare, han
skall hafwa förwärkat ??? lödige marcker sölf under
oß och staden, hwar och någre wele wara borgiare uti
flere städer än nu, tillijka här inrijkes så skohle the och
draga alle uth giärder och tunge så wähl utj den ena
staden som then andra wid tilllbörligit straf.

Till thet trettonde, effter wij hafwe förnummit at månge
kiöpmän både inlänska och främmande, som uti
wårt konunga rijcke kiöpenskap och handell drifva
pläga, blifwa offer både af ädell och oädla ryttare,
knechter och andre som till häst ??? brukas,
trugade och twingade till at bårga sig både siden-
tyg, kläde, kärfft och andra kiöpmanz waror som
the hafwa welle och somlige betale seent och /
en part aldrig, ther igenom månge kiöpmän hafwe
ledet stor skada och icke ringe till achters äre blefne uti
theras handell och näring, så wele wij här effter inga-
lunda öijda sådant trugande och twingande någorstä-
des uti wårt kongerijke, utan thet aldeles hafwe
förbudit och aflagt och hwar någre utj hwad stånd
the hälst wara kunna fördrista sig till med snåckan
och [och] påckan, hoot och undsägen någon dehl här effter
af indlänske eller uthlänske kiöpmän fordre eller
anamma emot theras egen goda villie, då skall
thet achtas för wåld och ther uthöfwer ???
som för ??? ??? ???, hwar och någre afhände
förbemälde kiöpmän theres godz med wålde, då skohle the
terföre till börligen blifwa straffade.

Alla förbemälde privilegier, utj alla puncter, biuda och
befalla wij utj thetta wårt brefz krafft widh
[krafft] widmacht håldna blifua, dock oß altijdh förbehållit
samma privilegier effter wår lägenheet at för-
ändra, förmehra och förbättra, ??? ??? thet kan
synnas lyckat och nyttigt wara. Sammaledes
wela wij förbemälde Lindkiöpingz stadh inbyggare
med huus och grund rörligit och orörligit utj
wårt konglige hängn, wärn, frijd och förswar ???
??? hafwa för all öfwer wåld och orät, förbiu-
dandes alla uti hwad stånd de hälst wara kuna
at the Lind kiöpingz stadh inbyggiare ???
hinder eller något ??? ??? wid wår ogunst och högsta
onåde, till yttermera beckräfftelser /
hafwe wij thetta wårt bref med egen hand
underskrifwit och wårt kongliga jnßegell här
nedan för witterligen trycka låtit. Skrifwit
på wårt huus Lindkiöping den första
december anno 1571.

??? wår regementz tijdh på det tredie

colationerad(?)         ??? ???         Johannes Rex Sueciae
¹ Aktnummer i LMA, 05-LIN-1