S1:116-7


(Rubrik:)
Geometrisch affrijtningh
öffwer Södra Ladugårdz ägor wijdh Örebroo beläg-
na.


            Notarum explicatio.
                                                                                                Tunneland.
1.  Södra Ladugårdz bygningztompt.
2.  Öster giärdet, innehåller upbrukat åker,                                    65.
3.  Wästra gierdet, innehåller upbrukat åker,                                  73.
4.  Ibidem engessland,                                                                      3 3/16.
5.  Ladugårdz eng på Boosskiärr belägen,                                      230.
6.  På denne platz haffwer Södra Ladugårdz stoohage tillförenne warit inhägnat
     och belägen,  hwilken och nu är een deehl upbrukat till åker och een dehl till
     eng aff åthshillige uthi Örebroo stadh.
     Uthi stoohagen är upbrukat åker,                                                 88 3/4.
     Ibidem, uprögdt till eng,                                                               83.
7.  Åkertäpper som liggia emillan almenne wägen och wästra gierdet,  2 1/2.             

Hwadh denne Ladugård wijdare ahngåår så befinnes här godh lerblandat åker
oansedt han är något backog och stenig, och är uthi wästre gierdet wijd almene
wägen, sandjord.
Uthi engen på Boosskiärr är godh grääswext mästedehls småå starrbotn
och några parker der ibland hårdwall och kan på denne eng giöras förslagh
till fyra lass effter tunnelandet när medelmåtig grässwäxt är, hwilket belö-
per,                                                                                                920 lass.
Landmonnen uthi stoohagen är mästedehlen sandig, hwarföre åkeren som der är
uprögd, är uthi sig sielf icke synnerlig bördig, medh mindre han bliffwer tijdigt
häfdat.
Engesswallen der sammestädes är små starrig wijd pass 2 lass effter tun-
nelandet, hwilket belöper,                                                                166 lass.
Muhlebeten finnes söder om åkergiärden och stoohagen nödtorfftig, skogen
på samma ort är mästedehlen afhuggen, hwar nu begynnar wäxa igen, ung
gran, tall och biörkeskog.
Gräntzen kring om denne shog är mästedehls disputerligh och strijdig, på öster
och söder sijdan strijda Söderbyboerna uthi Almby sochn, wiliandes med sin häfdz
pratention emillan Södra Ladugårdz engzhörnet och Ashebäcken, förmena La-
dugårdz egor gå in på häradtz shildnan som af ålder haffwer lupit ifrån Lagmanz
häll till Ashebäcken der bemälte Söderbyboer och wilia öffwer gå häradtz shildnan
in till Hökasteen som afrijtningen uthwijsar.
Emillan Ashebäcken och Hwijtehäll är intz klander förnummit.
Ifrån Hwijtehäll är icke wist förstådt hwaruth räteshildnan gåår, emädan Åhne-
stadh boerne uthi Ånsta sochn belägene föregiffwa deras skogz ägor sträc-
kia sig öfwer almenne wägen jämpte stoohagen och Ladugårdz shog till Hwij-
tehäll, hwaremoot borgarna uthi staden som Ladugården brukat haffwa al-
dehles neka, doch haffwer ingerdehra parten några shäl framteedt1.


(Karttext:)
Här möter Örebroo stadz ägor.
Här möter Slotzengen på Boosskiärr, hwilken nu brukas aff åthshillige i Örebroo stadh.
Dieflebrunn.
Söderby i Almby sochn.
Denne backe kal-las Länsmannen.
Här möter Söderby ägor.
På dhenna sijdan almenne wägen ähra Åhnestadh by egor belägna.
Denne steen kallas Dommaren.
Prästebacken.
Södra Ladugårdz engz hörne.
Betess teppor.
Be-tess täppor.
Betess täppor.
Borgmestare Jons Erichssons torp, uptagit på Ladugårdz ägor och nu ödhee.

Breemåssen.
Denne steen är 3/4 aln hög och ståår uthi een steenbacke.
Denne förtächning som sträcker sig ifrån Södra Ladugårdz engz hernet2 i söder in på
häradz shildnan är anno 1652 af Örebroo och Skyllersta häradtz nembder bleffwen
byshild-nat emillan Södra Ladugården och Söderby. Den då och med domb
confirmerades som samme åhr på lagmanstinget approberadt bleff.
Här möter Tibbela skogh.
Hijt föregifwes Ladugårdz egor sträckia sig i wäster.
Detta är een stoor steen och kallas Rijsskiärrgluggen, hwar på ligger een lijten cantig steen lööss som Söderbyboerne föregiffwa wara een wijse emillan Ladugårdz
och Söderby egor.
Denne eng haffwer tillförenne warit brukat under Söderby och nu för een kort tijd sedan kommen under Södra Ladugården.
Hårdwalls eng.
Hwytehäll hålles för shildnat emillan Södra Ladugården och Hwytwång.
Här möter Hwytwångz egor.
Denne skogh och   är den som herr assessoren Jacob Lithman och Söderbyborna
twista om.
Eng.
Thetta är ett slätt berg och kallas Lagmansshäll, hwilken hålles för häradzshildnat
emillan Örebroo och Schyllersta härader som och byshild-nat emillan Söderby
och Tibbele i Almby sochn, Attersta och Norre Broo ägor i Giällerstadz sochn,
hwar på ståår een fyrcantig steen omlagd med andra stenar, är och här jämpte
ett trecantigt hohl i berget.
Uthi denne eng är mästedehlz små starr och måssebotn.
Häradtzskildnat emillan Örebroo och Schyllerstadz härader.
Een lijten trecantig steen till att wara een wijse som är upfunnen 1650 af de
twänne häradtz nembder som ransakade om häradtz shildnaden.
Detta är een stoor steen och kallas Hökesteen.
Här möter Atterstadhz och Norra Broos egor.
Dhetta rum kallas Askebäcken och hålles för häradtzshildnat emillan Örebroo
och Skyllersta härader hwar löper een lijten bäck eller såk fram ther uthi
ligger een steen som förmenas förra hafwa stådt uppe för shildnat emillan
bemälte härader såsom och byshilknat emillan Söder Ladugården, Söderby
och Hwijtwång i Örebroo häradt, sampt Bondesätter i Schyllersta häradt.
Effter denne shildnat är här till brukat emillan herr assessoren och Söderby boerne.
Här möter Gutterssboo egor.
Assessorenh Lithmans gård, Guttersboo.


(Nedre högra hörnet:)
Affmätt anno 1655 aff
landtmätaren Johan Pedersson
Toringh.


(Under skalan:)
Scala ulnarum.


____________________
1Fel för framtredt?
2Fel för hörnet?